När jag var i 12-13 års åldern hade jag som kanske varannan tjej en enorm crush på Darin. Egentligen var det inte så konstigt, jag menar vem kunde motstå de där mörkbruna rådjursögonen lysandes i tv-rutan? Hela mitt rum var nertappetserad med Darin-posters och jag köpte varenda tidning där det kunde stå nått litet om pöjken. Mina kompisar skrattade bara åt mig (idag förstår jag dem) och kallade honom för häst och att det där minsann skulle gå över. Gud jag kan sitta här och skriva en bok om alla konstiga saker jag har gjort haha. Jag skulle tillexempel döpa mina barn till Darin och Darina...Jag menar, det är väl allt för väl att man växer upp och får lite perspektiv på sker och ting. Men men alla ska väl ha en skäm-period i sitt liv, eller hur?